Det finns egentligen inget som talar emot att framtidens bilar är eldrivna. Frågan är bara vad som är en elbil. Jag påstår att det avgörs av hur den används. Enda kravet är att den är utrustad med elmotor.

bild1

 

En elbil, är det en bil som endast drivs med elektricitet eller är det en bil som kan drivas med elektricitet? Idag finns det en uppsjö av olika typer av hybrider i bilparken. Allt från microhybrider till laddhybrider.

Microhybriden

Microhybriden är egentligen inte ens en hybrid. Den är bara en vanlig bil med en avancerad styrning av laddningen så att generatorn enbart belastar drivningen när bilen saktar in eller rullar i medlut. Den är definitivt ingen elbil.

Hybriden

Hybriden så som vi är vana att se den med en förbränningsmotor och en eller flera elmotorer kan faktiskt ofta rulla någon eller ett par kilometer med enbart eldrift. Jättebra i parkeringsgarage men inget som innebär att den kan kallas elbil.

Den här hybridlösningens viktigaste uppgift är att ta tillvara energin vid retardation och använda den vid acceleration. Något som minskar bränsleförbrukningen med i storleksordningen 15-25 % beroende på hur man räknar. Bilen får med hybridlösningen mer effekt när motorerna samarbetar. Jämför man med en bil med motsvarande effekt blir vinsten större än om man jämför med en bil som bara har samma förbränningsmotor som hybriden.

Hybridlösningen kan också användas för att göra en bil fyrhjulsdriven på ett energieffektivt sätt. I det läget kan besparingen bli upp emot 30 %, se Lexus RX 450h. Hybridbilar kan ha en förbränningsmotor som drivs med bensin, etanol, diesel eller fordonsgas. Har den det i kombination med elmotor så är den per definition en hybridbil.

bild2

Laddhybrider, eller plug-in hybrider eller sladdhybrider är i princip en hybridbil med större batterikapacitet och möjlighet att laddas med ström inför resan. Ett exempel på en laddhybrid är Toyota Prius i laddhybridversion. Den klarar drygt 2 mil på enbart el, sedan måste förbränningsmotorn gå in och ta över driften. Den korta räckvidden beror på att Toyota valt ett litet batteripaket för att hålla nere priset.

Den kan ändå betraktas som elbil under förutsättning att den körs i stort sett enbart av någon som pendlar till och från jobbet och den resan inte ä mer än de två milen. I ett sådant läge skulle den kunna betraktas som en elbil även om den vid vissa tillfällen körs längre sträckor och då med förbränningsmotorn, i det här fallet en bensinmotor, som drivkälla. Byter vi drivmedel till exempelvis E85 får vi en riktigt bra miljöbil till ett bra pris.

bild3

En annan version av laddhybriden är Opel Ampera och Chevrolet Volt. Här är förbränningsmotorn så gott som helt bortkopplad från drivningen av bilen. Elmotorn driver i alla lägen bilen men förbränningsmotorn går in som en räckviddsförlängare. Den här tekniken är inte lika effektiv vid långresor då det uppstår en viss energiförlust när bensinen/dieseln först omvandlas till elektricitet som sedan driver bilens elmotor. Å andra sidan så blir servicekostnaderna lägre då man slipper en del av den komplicerade tekniken i den andra typen av laddhybrider.

Ännu så länge finns det inga fyrhjulsdrivna laddhybrider med den här tekniken, men Volvos V60 är först ut när det gäller att bygga en fyrhjulsdriven prestandabil där elmotorn driver en axel och förbränningsmotorn den andra. Volvo har valt att bygga en bil som kan köras på 6-7 mil på enbart el, har bra dragkapacitet och prestanda jämförbara med tidigare toppmodellen T6 AWD. En bil skräddarsydd för svenska tjänstebilsåkare, medan Prius laddhybrid är skräddarsydd för europeiska pendlare.

Det är inte helt entydigt vilken typ av laddhybrider som blir mest energieffektiva i det långa loppet. Tyngden är en nackdel när det gäller Volvos tekniska lösning, men kan till viss del byggas bort med lättare material. Energiförlusten är en nackdel när det gäller GM:s lösning i Volt och Ampera, men det finns tekniska lösningar för att göra förbränningsmotorn mer energieffektiv. Gemensamt för båda är att man ges möjligheten att köra sitt dagliga pendlande på ren eldrift utan att riskera att bli stående med tomma batterier.

bild4

Mercedes och Honda är två tillverkare som tror mycket på bränslecellsbilen. En bil som rent tekniskt är mest lik den senare laddhybriden. Här drivs bilen med elmotor och får elektriciteten från batterier i bilen men också från en bränslecell som producerar elektricitet av vätgas med vatten som biprodukt. Den här tekniken är ännu så länge dyr och den som någon gång letat vätgasmack i Sverige vet hur glest det är mellan dem. Till och med biogasmackarna tycks stå som staketstolpar längs vägen vid en jämförelse. Den här bilen är betydligt tystare än de andra. Bättre komfort och helt förnybart bränsle är fördelarna.

 Rena elbilar

Slutligen har vi den rena elbilen som i dagsläget har en räckvidd på runt 15 mil i de flesta fallen. Enkel teknik med låga servicekostnader är fördelarna. Batterikostnaden och räckvidden är nackdelarna.

Elbilen är dessutom oerhört lättkörd med bra vridmoment vid start och steglös fartökning utan växellåda. Något som gäller de tre sista biltyperna.

Frågan om vilken typ av bil vi skall satsa på i framtiden är i mycket en kostnadsfråga samtidigt som valet vi gör påverkar hur snabbt vi kan börja sänka våra CO2-utsläpp.

Bäst för miljön är naturligtvis den rena elbilen, förutsatt att den körs på grön el.

Elbilen, är den med andra ord framtiden?

Tveklöst är det så men vi måste ännu så länge tänka oss noga för när vi väljer teknisk lösning för vårt bilval.

Pris, komfort, utrymme, status och hur bra en viss biltyp fungerar i vårt dagliga liv är av avgörande betydelse vid vårt bilval. Det vet vi. Mot bakgrund av detta och det faktum att den testcykel som ligger till grund för värderingen av bilarnas CO2-utsläpp kan vi med ganska enkla medel styra bilindustrin och bilköparna mot en betydligt miljövänligare bilpark.

Genom att underlätta för elbilsanvändare, fri parkering, tillgång till bussfiler, publika laddstolpar och skattebefrielse liksom lägre förmånsvärde, kommer vi ganska snart att få se en utveckling parallell till den i Norge där det är gott om elbilar i Oslo. Detta bör gälla alla bilar som körs på el i den miljö de används. Det betyder ur mitt perspektiv att det bör gälla även laddhybrider i tättbebyggt område.

I andra änden höjer vi bränslepriset på fossila bränslen och höjer både skatt och förmånsvärde för de törstigare bilarna. De som ser stora motorstarka fossilbränsledrivna bilar som viktigaste indikatorn på sin status kan ta en del av de pengar de spenderar på extrema lättmetallfälgar, lågprofildäck, avancerade drivlinor och exklusiva musikanläggningar och betala för att andra gör ett miljövänligare val.

Däremellan har vi alla som måste få vardagen att gå ihop, långpendlare, handelsresande, hantverkare och så vidare. Kan vi få dem att välja laddhybrider med motorer som drivs med förnybara bränslen, läs el/etanol, el/biodiesel och el/biogas, har vi kommit oerhört långt på vägen mot lägre miljöpåverkan från personbilarna.

Morötter och piskor i ett sådant här system måste vara utformade så att alla ser en lösning för sina behov. Det är meningslöst att försöka få den svenske bilköparen i allmänhet att köpa en elbil så som de ser ut idag. Pris, räckvidd och användbarhet när det gäller att dra släp eller husvagn gör dem omöjliga för de flesta av oss idag. Däremot har de en given roll inom närdistribution, hos hantverkare som jobbar i de större städerna, som andrabil i familjen och inom den kommunala servicen. Där är de redan idag överlägsna på många sätt. Lika överlägsna som den laddhybriden Volvo aviserat med fyrhjulsdrift, ganska lång räckvidd på ren el och normal räckvidd på diesel, är för den svenske långpendlaren, serviceteknkern eller handelsresanden

Att ge maximalt miljöbilsstöd till en bil bara för att den är en laddhybrid är lika dumt som det var att ge en E85-bil stöd enbart på det faktum att det gick att köra den på E85. En laddhybrid kan vara ett sämre alternativ ur miljösynpunkt än en snål diesel. Detta då vår bedömningsgrund inte är relevant för Sverige. En laddhybrid som körs på förnybara bränslen bör däremot ha maximala miljöbilsstödet då den ger fler bilister möjlighet att köra så miljövänligt och fossiloberoende som möjligt.

Jag är helt övertygad om att vi kommer att klara övergången. Faktum är att tekniken för en avgörande övergång finns redan idag. Den finns hos den brittiska sportbilstillverkaren Lotus och stavas laddhybrid med hjälpmotor som drivs med förnybara biodrivmedel.