Det finns en stor potential för fler elbilar i det elnät vi har i Sverige idag. Med en miljon elbilar i bruk skulle de elinstallationer som finns i dag klara effektbehovet om den absoluta majoriteten laddas på nätterna, vilket alla undersökningar visar att elbilsägarna väljer att göra. Det visar beräkningar utförda av forskare vid Linköpings universitet och VTI. Men det krävs en bred satsning på laddinfrastruktur.

De flesta hushåll har säkringar för upp till 16 A och i de allra flesta fall räcker det bra. Effektuttaget åker dock berg- och dalbana över dygnet, topparna finns på morgonen och när vi kommer hem från jobbet på kvällen. Att ladda elbilen direkt när man kommer hem är därför ingen bra idé, då är elen dessutom som dyrast. Elbilen kan också bli droppen som gör att hushållet måste säkras upp till 20 eller 25 A. Om många hushåll i ett område behöver säkra upp räcker inte transformatorstationen till och det leder till höga kostnader.

Men även detta problem har en lösning: om vi istället sprider ut effektuttaget över dygnet och laddar när det är billigt, det vill säga på natten, finns det enligt forskarnas beräkningar utrymme för hushållen att ladda upp till en miljon elbilar.

– För att beräkna hushållens effektuttag har vi använt data över förbrukningen av hushållsel från Tekniska verken i Linköping. Vi har också hämtat väderdata från SMHI för att beräkna uppvärmningsbehovet, berättar Christofer Sundström, forskare vid Avdelningen för fordonssystem, Linköpings universitet.

Flerårigt projekt
Forskningen har ingått i ett större flerårigt projekt kring plugin-hybridbilar och smarta ”post carbon cities” som LiU drivit tillsammans med VTI och som finansierats av Energimyndigheten.

Som en annan del i projektet har Malin Henriksson, forskare på VTI, studerat i vilken mån kommunerna arbetar för att få fram laddinfrastruktur, i första hand laddstolpar.

Inte alls, visade det sig. I de två kommuner, Norrköpings och Linköpings kommun, som Malin Henriksson valt ut för studien, ansåg varken tjänstemän eller politiker att det var en prioriterad kommunal uppgift i dag. Här kan vi inom GreenCharge visa på potentialen i kommuner som går före och inspirerar till ökat elbilansanvändande och aktivt verkar för att underlätta för de som går före och väljer en elbil.

I VTI:s och LiU:s projekt specialstuderas två områden där kommunerna uttryckligen lagt ett miljöperspektiv på byggplanerna, Vallastaden i Linköping och Inre hamnen i Norrköping. I Vallastaden hade projektet kommit så långt att hela frågan lämnats till byggherrarna och eventuellt till de personer som så småningom ska hantera en tänkt bilpool. I Norrköping hade projektet i Inre hamnen inte kommit lika långt, men det saknades politiska beslut för tjänstemännen att arbeta emot just i fråga om elbilar. Intresset fanns, men den kommunala strategin handlade om att satsa på gång, cykel och kollektivtrafik.

Låg effekt vid köpcentrum
– Då valde vi att även intervjua politikerna hur de ser på kommunens roll och idag pågår det faktiskt ett arbete i Norrköpings kommun att skriva fram ett inriktningsdokument för elbilar, säger Malin Henriksson.

Men hon är noga med att påpeka att detta inte är någon enkel fråga. Att bygga laddstolpar vid köpcentrum med flera platser ser nog bra ut, men har inte så stor effekt.

– Det är störst behov av laddinfrastruktur i hemmen och det är inte i första hand i flerbostadshus som folk har råd med elbilar. Det gäller nog att tänka efter noga hur och var man börjar investera i laddstolpar för att få så stor effekt som möjligt, säger hon.

Forskningsprojektet Plug-in hybrid
Ett forskningsprojekt där forskare vid LiU och VTI arbetat nära tillsammans. Det handlar om beteenden hos förare av elhybridbilar samt om beslutsprocesser och smart energianvändning i ”Smart Post Carbon Cities”. Forskningen har pågått under närmare tre år och har finansierats av Energimyndigheten.