Sverige har högt ställda mål när det gäller klimatarbetet. Vi ska ha en fossiloberoende fordonsflotta 2030. En tuff utmaning och en medveten vilja att gå före i strävan mot en värld i ekologisk balans. Det är naturligtvis en stor utmaning att få till en omställning till fossiloberoende fordonsflotta till 2030 men samtidigt måste vi ställa oss frågorna: Räcker det om vi når målet och kan vi nå det?
Speciellt med tanke på att bilar i genomsnitt finns 15-17 år på marknaden. Detta skulle ju faktiskt innebära att inga fossilbilar ska få säljas från 2015 om vi ska hinna fasa ut dem till 2030.
Samtidigt finns det mycket som pekar på att klimatfrågan troligen kommer att kräva allt tuffare krav på snabba utsläppsbegränsningar. 2030-målet kanske inte räcker för att nå tvågradersmålet och det finns också forskning som pekar på att vi i själva verket borde minska koldioxidnivåerna från den nivå de redan nått på ca 400 ppm till 350 ppm.
Ingen vet helt säkert hur tuffa utsläppsmål vi bör sätta upp för att kunna säkerställa en acceptabel miljö på planeten. Det vi vet är att värsta scenariot, om vi inte gör några kraftfulla insatser, är oacceptabelt.
Ett intressant faktum, som tyvärr inte tagits upp i debatten, är att stora och välgrundade insatser för miljön idag har en rad positiva effekter som får genomslag oavsett om klimathotet visat sig överdrivet eller inte. Vi får ändå många andra fördelar i och med att också andra utsläpp minskas, och att fler nya jobb skapas i det förnybara systemet än de som försvinner i det fossila.
På flera håll tar man nu också tuffare målsättningar än den svenska nationella till 2030. Skåne och Köpenhamn vill t.ex. bli fossiloberoende i transportsektorn tidigare än så.
Som väl är finns det också en del goda nyheter på tekniksidan. Samtidigt som utsläppen växer, hittar vi också fler och effektivare lösningar för förnybar energi och hållbara transportlösningar. Kina gick vid 2010-2011 från en blygsam bakgrundsposition till att bli världsledande i installerad vindkraft. Solel har gått ner ca 80% i pris på 10 år och vindkraft har nu tack vare Tysklands och Kinas subventioner blivit så billigt att kinesiska vindkraftverk belagts med importtull till EU. Kina driver också på kraftfullt för elektrifierade transporter.
Trenden är alltså bra för förnybar energi med tillväxt på 20-30% per år, och med de sjunkande priserna detta leder till kommer dessa anläggningar att bli alltmer lönsamma att köpa.
Dock sker tillväxten från låga nivåer och det är ju som tidigare nämnts bråttom för att minska de klimatrisker vi utsätter oss för. Med en tydligare kraftsamling för förnybar energi och hållbarare transporter (via t.ex. elfordon) kan vi troligen avancera framåt snabbt. Frågan är dock vilken risk vi är beredda att ta med att vänta på att agera i klimatfrågan.
Sedan måste man komma ihåg att en rörelse i hållbar riktning inte är en kostnad utan en investering i att vara framgångsrik på framtidens marknad. Utmaningen blir då att med lönsamhet lagom snabbt röra sig framåt i hållbar riktning.
Man vill alltså varken ligga för långt före och inte hitta kunder eller för långt efter så att konkurrenterna tar marknaden.
Denna typ av strategisk hållbarhetsplanering har utvecklats av BTHs forskargrupp och partnernätverk under 20 år. Den har framgångsrikt tillämpats i företag, städer, kommuner och andra organisationer samt har vunnit flera globala hållbarhetspriser. Dessa erfarenheter är grunden för det färdplansarbete för en fossilfri fordonsflotta som nu pågår inom GreenCharge.