Den 11 januari gick den första eldrivna linfärjan på Kornhallsleden mellan Göteborg och Kungälv. Med eldrift genom kabel är Kornhallsleden inte bara Sveriges mest trafikerade linfärjeled utan också den dessutom mest miljövänliga.
I kraftig blåst och regn invigdes den första eldrivna linfärjan på Kornhallsleden den 11 januari. Förra året trafikerades Kornhallsleden av 730 000 bilar, vilket gör den till Sveriges i särklass största linfärjeled. Det görs cirka 24 000 färjeturer på ett år och det innebär att en övergång till eldrift ger en betydande minskning av miljöpåverkande utsläpp som CO2, kväve och buller.
Miljötekniken är utvecklad av Trafikverkets färjerederi och har prövats på tre leder med lägre trafikintensitet.
– Det är främst genom att hitta alternativ till fossila bränslen som färjetrafiken kan bidra till långsiktig hållbarhet. När det gäller linfärjor kan eldrift vara ett utmärkt alternativ. För frigående färjor, som till exempel på Hönöleden, handlar det om andra bränslen, som metanol eller HVO, säger Peter Peterberg, miljösamordnare i Färjerederiet.
– I våra nordiska grannländer finns ett engagemang för att bygga batteridrivna färjor och det är något vi gärna vill utveckla även i Sverige, under förutsättning att det finns en rimlig finansiering för den investeringen, säger rederichef Anders Werner.
Samma framdriftsystem som nu införs på Kornhallsleden har testats på linfärjan i Hamburgsund i Tanums kommun. Under de två första åren med eldriven lindrift uppnåddes en besparing på CO2-utsläpp på hela 107 ton per år. Eftersom Kornhallsleden har en mer omfattande trafik kommer besparingarna här att bli ännu större.
Dessutom påverkas miljön positivt genom att driften är näst intill ljudlös.
– Det är ett mycket glädjande resultat som visar att man kan åstadkomma mycket med teknisk utveckling i kombination med mod att investera i hållbara tekniska lösningar, säger rederichef Anders Werner.
