Laddhybriderna är heta på tjänstebilsmarknaden. Hetast just nu är Mitsubishi Outlander som precis lanserats. Vi har tagit chansen att provköra bilen under sämsta tänkbara förhållanden. Läs snö och kyla. Bilen håller långt ifrån vad den lovar men den är ändå oerhört imponerande.
Mitsubishis har lyckats bygga en riktigt bra elbil med samma användbarhet och samma säkerhet som vilken annan bil som helst.
Själva tanken med en laddhybrid är att den ska fungera som en elbil i vardagen och som en vanlig bil de gångerna man har behov av att köra lite längre. En smart lösning som ger fördelar gentemot både elbilar och bilar med förbränningsmotor. Mitsubishi har storsatsat med sin Outlander och byggt en mycket genomtänkt bil som är lite av ett Colombi-ägg för framtidens transporter.
Mitt dagliga pendlande är en sträcka på 25 km in till centrum. En sträcka som jag ledigt kör på eldrift. Trots att förbränningsmotorn gick igång lite vid det dagliga pendlandet och det faktum att jag inte kunde ladda i centrum höll jag mig på en snittförbrukning runt 0,2 liter/mil. En fantastisk siffra när det gäller en fyrhjulsdriven bil i den här storleken. Extra plus att den har en bensinmotor som är betydligt renare än dieselmotorerna.
Förarmiljön i Mitsubishis laddhybrid är riktigt bra. Tydliga instrument och bra sikt så länge det inte blev för kallt. Vid minus 10 klarade inte defrostern hela rutan.
En normal arbetsdag med några resor i jobbet kan lätt bli 25-30 mil på landsvägar med 70-90 km/t. Då stannade förbrukningen på 0,69 liter/mil. En riktigt bra siffra för en så här stor och välutrustad bil. Långkörning till och från Helsingborg med 45 km eldrift och 50 mil landsväg, varav 73% på motorväg gav en snittförbrukning på 0,82 liter/mil. Också det riktigt bra siffror, men långt över angiven snittförbrukning vid blandad körning. Enligt den speciella körcykeln för laddhybrider ska den här bilen dra 0,19 liter/mil. Mitsubishi är öppet ärliga och säger att den drar 0,59 liter/mil vid blandad körning enligt EU-cykeln. Kort sagt så pekar både våra mätningar och EU-cykeln på att bilen är riktigt snål för att vara en så här stor dyrhjulsdriven bil med bra lastkapacitet och bra dragförmåga.
Eftersom det är en fyrhjulsdriven höjd kombi så valde vi också att ta ut den på vår testslinga med dålig grusväg och riktigt branta backar. Fjädringen är riktigt bra utan att vara stötig och drivlinan är väl så bra som på en fyrhjulsdriven bil med traditionell teknik.
Fyrhjulsdrivningen med antispinn är smidigt och effektivt men inte den allra bästa lösningen när det blir riktigt halt. Här driver ett bakhjul medan framhjulet står still.
Fördelen är elmotorernas höga vridmoment vid låga varv, vilket gör bilen både effektiv och lättkörd i terrängen. Nackdelen är att det saknas differentialspärr i axlarna. Något som i och för sig saknas i de flesta andra bilar i klassen.
Mitsubishi har byggt ett styrsystem för motorerna som gör att bilen går på eldrift tills batterierna är nästan tömda. Sedan startar förbränningsmotorn och producerar el till elmotorerna. Det går att ställa in den så att den också laddar batterierna för att ge möjlighet till ren eldrift vid resmålet. Kör man fortare än 120 km/t tar förbränningsmotorn över med stöd av elmotorerna vid acceleration och om fyrhjulsdrivningen behövs.
Det finns gott om elektronik både som standard och som tillval. Antisladd och aktiv styrhjälp där innerhjulet bromsas vid kurvtagning gör bilen stabil i alla väglag. Förarstöd finns som tillval med både avståndshållare, autobroms och filhållare.
Laddningen sköts med en stor dosa som känner av hur mycket ström som kan tas ut och om det finns några jordfel.
För audiofilen finns en utmärkt ljudanläggning signerad Rockford Fosgate. En anläggning som verkligen kommer till sin rätt i den här bilen som är riktigt tyst när den går på el och faktiskt även tystare än vanliga Outlander när förbränningsmotorn rullar igång.
Ett stort plus jämfört med övriga laddhybrider är möjligheten att snabbladda bilen till 80% av batterikapaciteten på 30 min. Detta med kontakter som uppfyller den japanska CHAdeMO-standarden. Alltså samma som Nissan Leaf.
Trots att vi körde Outlandern i minus 10 grader och ordentligt med snö var det aldrig några problem med laddningen, framkomligheten eller värmen i bilen. Det enda bekymret var att defrostern inte klarade av att rensa hela vindrutan från is när det var som kallast. Ett större problem än väntat i och med att det snabbt fryser på och då bildas en isbark ca: 20 cm ner från vindrutans överkant. Torkarna hoppar och det blir flera stopp för att skrapa. När det var som kallast klarade den 32 km på enbart el.
I bagageutrymmet finns plats för laddkabeln under golvet . I vänstersidan finns den rejäla sub-woofern och sätesraden är fällbar 40/60.
Upphovsman: Stefan Nilsson/miljofordonsyd.se
