Transportstyrelsen låter meddela att regeringen har fattat beslut om ett anslag på 215 miljoner kronor till supermiljöbilspremier under 2015. Anslaget får också användas för att betala ut supermiljöbilspremier retroaktivt för bilar sålda under 2014.
Ett mycket bra beslut som kom precis innan julen i år. Viktigast av allt var att beslutet togs även om det kanske gick lite väl snabbt. Den snabbt upprättade historiken i Transprtstyrelsens pressmeddelande: ”Under 2012 fattade den dåvarande regeringen beslut om att införa en supermiljöbilspremie på 40 000 kronor. Premien betalades ut till den som köpte en ny personbil med mycket låga utsläpp, mindre än 50 g/km vid blandad körning. (En gräns som är så pass låg att de enda fordon som klarat den är elbilar och elhybrider.)”.
Elhybriderna klarar inte 50 gram koldioxid per kilometer, men det gör laddhybriderna, en biltyp som fått ett snabbt genomslag för laddbara fordon och därmed öppnat upp för en ökad marknad för företag som vill etablera laddinfrastruktur som affärsmodell. Tack vare laddhybriderna ökar antalet laddbara bilar i Sverige snabbt. Tack vare laddhybriderna skulle framsynta stadsplanerare kunna erbjuda stadsdelar, bostadsområden eller citycentra, reserverade för fordon som drivs med el och därmed erbjuder bättre luftkvalitet och lägre bullernivå. Något som skulle öka livskvaliteten för människor i de här områdena och därmed öka intresset för eldrivna fordon, batterielbilar, vätgaselbilar eller laddhybrider.
Mer om vätgasbilen Hyundai IX35
Mer om laddbeteende hos ägare av laddhybrider
Det är bra att regeringen tog det här beslutet, även om det varit ännu bättre med en differentiering där endast batterielbilar eller vätgaselbilar samt laddhybrider som drivs med el och ett förnybart bränsle fått den högsta supermiljöbilspremien. Både Opel och Mitsubishi, som tillverkar laddhybrider, har lång erfarenhet av etanolmotorer och skulle lätt kunna ta fram bilar som drivs med el/etanol. Konvegas har visat att det går att konvertera en Opel Ampera till el/biogas.
Istället för 40 000 kronor till alla bilar som klarar 50 gram CO2/km, enligt den europeiska körcykeln, hade jag hellre sett 50 000 till nollutsläppsbilar och laddhybrider som drivs med el/förnybart bränsle. Laddhybrider som drivs med diesel eller bensin är naturligtvis bra, men de är inte lika bra för miljön som tidigare nämnda. Här borde premien stanna på 20 000 kronor.
Vad vinner vi då på supermiljöbilspremien så som den är utformad idag? Vi vinner en ökad försäljning av energieffektiva bilar i en storlek, och med prestanda, som tilltalar tjänstebilsköparna. Det betyder i förlängningen fler energieffektiva bilar på marknaden som begagnade om några år. Vi vinner också det faktum att de bilarna som rullar längst samtidigt blir de modernaste med de mest energieffektiva motorerna. Vi får ett snabbt genomslag för laddbara bilar då både köpare och användare ser fördelar med bilar som kvalar in som supermiljöbilar. Läs lägre inköpspris och lägre förmånsvärde.
Typexemplet på supermiljöbilspremiens betydelse är Mitsubishi Outlander plug-in. Ända sedan den introducerades i Sverige har det varit kö på bilen som sänkt förbrukningen av bensin för en fyrhjulsdriven SUV med flera hundra procent. Detta om den dagliga körsträckan är under fem mil. Skulle den vara betydligt mer så är ändå Outlandern extremt snål för biltypen. Vi körde bilen på 4 liter/100 km i blandad körning och 8,3 liter/100 km vid motorvägskörning längre sträckor. En mer än 50% sänkning jämfört med andra bensindrivna bilar i klassen!
Mer om nästa generation av Mitsubishi Outlander laddhybrid
Mitsubishi Outlander laddhybrid provkörd
Vi kan välja att se stödet till laddhybrider som en målmedveten satsning för att enkelt och snabbt minska oljeberoendet och utsläppen av koldioxid, eller som ett ogenomtänkt beslut i syfte att fortsätta en satsning på laddbara bilar som gett laddhybriderna ett enormt uppsving utan att egentligen ställa så stora krav på att de ska vara med och bana vägen för en fossiloberoende fordonsflotta 2030. Jag kan bara konstatera att valet att använda den europeiska körcykeln som måttstock gynnar laddhybrider oavsett bränsle till förbränningsmotorn och att regeringen i det här läget missat ett utmärkt tillfälle att närma sig målet: en fossiloberoende fordonsflotta.
Hur som helst så fick Transportstyrelsen först i uppdrag att betala ut supermiljöbilspremier till de första 5 000 fordonen som uppfyllde kraven som ställdes upp när supermiljöbilspremien lanserades. Gränsen på 5 000 fordon nåddes i augusti månad 2014 och det har fram tills nu varit oklart om hur det ska bli för ägarna till supermiljöbilar som registrerats efter det. Men i och med regeringens beslut kan Transportstyrelsen fortsätta arbetet med att betala ut premier, och bilförsäljarna kan fortsätta at hårdlansera sina laddhybrider och elbilar.
– Vi kommer omgående att starta upp processen med att handlägga ärendena. Vi har ett par månaders eftersläpning att arbeta in men förhoppningsvis kommer vi att vara i fas under våren, säger Eva Lexon, enhetschef på skatte- och avgiftsavdelningen på Transportstyrelsen.
