Med Energimyndighetens stöd ska SSAB, LKAB och Vattenfall undersöka möjligheten att tillverka järn utan dagens höga koldioxidutsläpp. Om projektet lyckas kan svensk stålindustri bli först i världen med att tillverka koldioxidfritt järn.
Energimyndigheten har beviljat 6,7 miljoner kronor i stöd till projektet HYBRIT (HYdrogen BReakthrough Ironmaking Technology) – Fas 1. Projektet är en genomförbarhetsstudie med en total budget på 13,4 miljoner kronor där SSAB, LKAB, Vattenfall och Jernkontoret finansierar projektet tillsammans med Energimyndigheten.
– Vi är mycket glada över att Energimyndigheten har valt stödja förstudien till initiativet för en koldioxidfri järnframställning. Ett framgångsrikt projekt betyder mycket för stålindustrin, men är också ett viktigt bidrag till att göra Sverige fossilfritt fram till 2045, säger Martin Lindqvist, vd och koncernchef på SSAB.
Projektet är ett första steg i ett större initiativ för en koldioxidfri järnframställning och ska kartlägga förutsättningarna för att framställa järn med hjälp av vätgas i stället för med kol och koks som används idag.
– Projektet kan vara startskottet för en radikal omställning av svensk stålindustri. På sikt kan det innebära att Sverige blir först i världen med storskalig produktion av järn med hjälp av vätgas, säger Klara Helstad, chef för enheten hållbar industri på Energimyndigheten.
Energifrågorna är avgörande för att projektet ska bli framgångsrikt. I projektet ingår en systemanalys där man undersöker kraftsystemets förutsättningar för en fossilfri ståltillverkning och storskalig vätgasproduktion. Vid storskalig implementering kan projektet innebära möjligheter till att lagra energi från sol och vind i form av vätgas.
Vatten som biprodukt istället för koldioxid
Idag står masugnsprocessen, som är ett sätt att tillverka järn, för nästan nio procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Det finns idag ingen känd teknik som kan ersätta masugnsprocessen. Därför är forskning och utveckling för att hitta nya tekniker nödvändigt för att stålindustrin ska kunna minska sina koldioxidutsläpp. I genomförbarhetsstudien ska man undersöka möjligheten att reducera järnmalm till så kallad järnsvamp, eller Direct Reduced Iron, i stor skala med hjälp av vätgas. I en sådan process bildas vatten som biprodukt istället för koldioxid.
Hur stål tillverkas idag
Stål kan produceras från järnmalm, så kallad malmbaserad ståltillverkning eller via skrot, så kallad skrotbaserad ståltillverkning, där båda tillverkningssätten behövs för att tillgodose efterfrågan på stål. Vid malmbaserad ståltillverkning reduceras järnmalm till råjärn i en masugn med hjälp av kol och koks, där biprodukten blir koldioxid. Efter det omvandlas råjärnet till stål i stålverket. Att tillverka stål från järnmalm är en energikrävande process med höga koldioxidutsläpp.
