Projekt GreenCharge sätter allt tydligare avtryck i vardagen både i regionen och även utanför sydöstra Sverige. I projekt GreenCharge jobbar Miljöfordon Syd, tillsammans med forskarna på BTH, 26 kommuner, tre landsting, fyra regionförbund, fyra länsstyrelser och ett stort antal företag i sydöstra Sverige. Vi jobbar för en ökad introduktion av utsläppsfria fordon och därmed ett minskat beroende av fossila drivmedel.
Vi har under de senaste två åren kunnat konstatera att tekniken nu kommit så långt att de här fordonen inte bara ger oss möjligheten till hållbara transporter utan negativ inverkan på klimatet. De tillför även nya möjligheter, inte minst för stadsplanerare och infrastruktursansvariga.
Från vänster: Minoo Akhtarzand, Mattias Galante, områdeschef Kreolis och Jonas Lööf, projektlöedare GreenCharge och sekreterare i Miljöfordon Syd.
I tidigare reportage har vi visat på möjligheterna med eldrivna postfordon, La Poste i Paris som kör med eldrivna Citroën Berlingo, eldrivna taxibilar, Nissans samarbete med Barcelona stad, och kompakta cityfordon som binder samman kollektivtrafiken i Grenoble, Toyota i-Road.
Forskarna på BTH visade i en uppmärksammad forskningsrapport för två år sedan att eldrivna bussar med batterier som energibärare är ett ekonomiskt fördelaktigt alternativ till i princip alla andra drivmedel. Nu jobbar vi med samma forskare i ett fältförsök där en elbuss med batterier testkörs i åtta olika städer runt om i Sverige. Den är redan körd i Karlskrona och i Kalmar. Idag startades försöken upp i Jönköping där projektet fick mycket stort mediagenomslag. Mycket tack vare att GreenCharges styrgruppsordförande, Minoo Akhtarzand, är landshövding i Jönköpings län och väldigt engagerad i miljöfrågor samt GreenCharge.
Minoo Akhtarzand talar inför ett stort pressuppbåd inne i Ebuscos eldrivna buss.
I Jönköping finns också en målmedveten satsning på kollektivtrafiken, vars mål är noll utsläpp och noll fossila drivmedel. Drivande i den frågan är både Länstrafiken i Jönköping, med Thomas Adelöf som trafikutvecklare, och Keolis med Mattias Galante som områdeschef. Alla har de tillsammans med engagerade medarbetare en stark ambition att göra Jönköping till föregångsstad med höga klimatmål.
Keolis Ted Selander Var premiärchaufför i Jönköping:
Keolis Mattias Galante om chaufförens vardag i elbussen:
Thomas Adelöf, Länstrafiken i Jönköping och Jonas Lööf, Miljöfordon Syd om elbussen:
Bussen, tillverkad av holländska Ebusco, kommer nu att rulla två veckor i Jönköping innan den ska vidare till Borås och så vidare. Vi ber att få återkomma med intryck från de städer där den körts.
Vad vinner vi då på att gå över till eldrivna bussar?
Viktigast av allt är naturligtvis att det är ett steg mot målet den fossiloberoende fordonsflottan 2030. I det ligger ett minskat fossilbränsleberoende och ett minskat utsläpp av koldioxid. Men, för att återkoppla till inledningen, vi får en rad andra fördelar mer eller mindre på köpet. Ljudnivån är betydligt lägre både i och, framför allt, utanför bussen. Arbetsmiljön är bättre för chaufförerna och luftkvaliteten i tätorterna blir betydligt bättre då den här bussen inte släpper ut några partiklar. Rent teoretiskt är det så att den även släpper ut mindre mängd partiklar från bromsarna då bussen i första skedet bromsas genom att elmotorn används som generator vid retardation. Detta för att återvinna rörelseenergin och lagra den i batterierna. Eldrift i fordon är också betydligt energieffektivare än alla andra drivmedel.
Ser vi på den eldrivna bussen ur stadsplanerarens perspektiv så ger den samma miljövinst som övergången till spårvagnar utan att staden behöver byggas om. Den eldrivna bussen med batterier som energibärare kan sättas in direkt på samma linjer som dagens bussar. För mellanstora städer betyder det här att man slipper ta kostnaden för spårvagnar, vars största fördel gentemot elbussen är en större kapacitet, men ändå når samma miljönytta. På pluskontot för elbussen kontra spårvagnen finns en lägre bullernivå och det faktum att det är betydligt enklare att bokstavligen komma runt trafikstörningar.
Ebuscos eldrivna buss bygger på känd teknik. Batterierna är litiumjonbatterier med samma uppbyggnad som i de flesta elbilar. De är utbytbara ner till enskilda batteripaket, vilket garanterar låga servicekostnader. Ebusco har också omfattande garantier för batterierna. Kort kan bussens drivlina beskrivas som en kraftig elmotor som får ström från batterier ombord på bussen. Efter elmotorn finns ingen växellåda, då det inte behövs till elmotorer. Därefter är det en vanlig kardanstång som tar kraften vidare till en vanlig bakaxel från tyska ZF.
Servicekostnaderna kan hållas låga då exempelvis motorn endast behöver ett lagerbyte efter 50 000 mil. Här kommer forskningsrapporten från BTH in som stöd för de ekonomiska kalkylerna.
