Problemen med luftkvaliteten i våra större städer blir allt mer akuta. Trängselavgifter och miljözoner har införts i en rad städer. Londons och Paris borgmästare talar om att förbjuda dieselbilar efter 2020. I Barcelona talar man om att använda internet och smarta mobiler för att leda trafiken rätt, samtidigt som man jobbar med att få fler taxiföretag och småföretag som kör lätta transportbilar att välja elfordon. I Sverige så har vi haft fokus på dubbslitage, vilket försenat realistiska och effektiva åtgärder. Det i sin tur har lett till onödigt dålig luft med fler för tidiga dödsfall i kombination med ökade säkerhetsrisker på vintervägarna.

I Paris förbjuds äldre bilar och skotrar i ett radikalt grepp för att förbättra luftkvaliteten. Från och med juli är det förbjudet att köra lastbilar och bussar som registrerats före oktober 2001 mellan 08:00 och 20:00 i Paris. Från juli 2016 kommer förbudet att utökas till alla bilar registrerade före januari 1997, och motorcyklar registrerade före år 2000. Framför allt är det äldre dieselbilar man är ute efter. I frankrike är ca: 80% av personbilarna dieseldrivna.

– Målet är ett totalstopp för diesel i Pars 2020, säger Anne Hidalgo, Paris borgmästare.

Samma tongångar hörs ifrån britterna. Londons borgmästare, Boris Johnson, vill höja trängselavgiften till det dubbla för dieseldrivna bilar och bensindrivna bilar registrerade för 2006

­– Jag tror bilindustrin är helt oförberedd på hur vetenskapen vänder sig emot dieseldrivna fordon, säger Stephen Joseph som är talesperson för kampanjen ”Better Transport” i Storbritannien.

Är bilindustrin oförberedd?

Är bilindustrin tvingad in i den här fällan i jakten på minskade koldioxidutsläpp?

Mycket talar för att det är så. Bilindustrin har visat upp en rad tekniska lösningar för minskad miljöpåverkan. Det är biogas, vätgas, etanol, hybridlösningar och rena elbilar, men kombinationen av användbarhet, energieffektivitet och den blinda jakten på låga CO2-utsläpp har favoriserat dieselbilarna. En effekt som stärkts av att politiska styrmedel har gynnat bilar med låga CO2-utsläpp. Detta har betytt att bilindustrin satsat på att utveckla dieselmotorn och det paradoxala är att den går en osäker framtid till mötes precis samtidigt som man utvecklat teknik för att nå reningsnivån Euro 6. Ett mycket stort steg i rätt riktning.

Men vetenskapen då? Visst har det talats om luftkvaliteten i Sverige.

Jodå svensk vetenskap, främst Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har ägnat, och ägnar, mycket tid åt luftkvalitetsforskning. Svensk media, med DN i täten, har skrivit spaltmil om just luftkvaliteten i Stockholm.

Baserat på VTI:s rön och mediadebatten, som i viss mån styrts av VTI:s forskningsrapporter, har vi fått ett dubbdäcksförbud på Hornsgatan och vissa gator på annat håll i Sverige. Trots att ingen har kunnat peka på förbättrad luftkvalitet kopplat till just det här förbudet finns det kvar.

I forskarrapporterna och debatten cirkulerade siffror som visade på tusentals personer som mötte en för tidig död på grund av inget annat än dubbdäcksslitaget.

I dagarna presenterade Naturvårdsverket i samarbete med Umeå universitet en rapport som gör gällande att mer än 5000 personer dör en för tidig död i Sverige på grund av partiklar och avgaser i inandningsluften. 3000 av dessa personer anses i den här rapporten dö som en konsekvens av importerade föroreningar från kontinenten. Så kallade långdistanstransporterade partiklar. Förbränningspartiklar från vedeldning i Sverige orsakar ytterligare 1000 dödsfall. Sedan har vi förbränning i bilmotorer, som orsakar cirka 1300 förtida dödsfall och partiklar från väg- och däckslitage, cirka 200 dödsfall. I det senare ryms ett visst antal dödsfall som kan härledas till dubbslitaget.

Mycket tyder på att VTI.s forskare gått den offentliga förvaltningens ärenden då väghållarna kan tänkas vilja slippa dubbdäck för att kunna upphandla asfalteringen internationellt och slippa använda den svenska tåligare asfalten. Det skulle leda till lägre kostnader för väghållarna, men ökad miljöbelastning då den mjukare asfalten slits hårdare vid nötning mellan däck och sandad asfalt. Det skulle också leda till ökade utsläpp på grund av längre transporter med och av utländska lastbilar och maskiner. Det skulle samtidigt betyda ökad arbetslöshet samt minskad lönsamhet i den redan hårt drabbade svenska åkerinäringen.

Samma forskare har också med teoretiska krumelurer kunnat lägga fram en forskningsrapport som visar att ökad gatubelysning leder till fler döda oskyddade trafikanter. I själva verket kanske uppdraget var att hitta ett sätt för kommunerna och andra väghållare att inte behöva investera i ny gatubelysning.

Det tråkiga i detta är att det är vi bilister som drabbas av sämre trafiksäkerhet och vi svenskar som drabbas av sämre luftkvalitet när forskningen jobbbar för att verifiera en tes som någon tror på och inte ser hela sanningen. Inte ens den mest uppenbara som presenteras på annat håll i världen.